DARTS HISTORIA
(även känd som Dr. Darts’ Newsletter)
Nummer 167 www.patrickchaplin.com Februari 2024
ELKADART – EN HISTORIA
Det är nästan ett decennium sedan jag spårade upp Ben Drake, medgrundare av det tidigare populära dartföretaget ELKADART, hemma hos honom i Berkshire. Elkadart var ett stort dartmärke från 1970-talet och jag ville lära mig mer om det från mannen själv. (Bild på Ben med mig tagen i april 2014. © Moppix. Används med tillstånd.)
Ben föddes den 6th September 1940. Hans far, också Ben, var ingenjör och mor Bertha, känd som ’Birdie’, hemmafru. De köpte senare en liten gård. Men Ben berättade att, så långt han kunde minnas, hade han alltid varit involverad i dart.
Innan han startade Elkadart var Ben egenföretagande verktygsmakare i en miljö som gav ”fördelar av miljön” vilket gav honom tillgång till alla slags maskiner som svarvar, fräsmaskiner, gnistfräsar, pantografer, etc. Ben berättade för mig:
”Den moderna maskinen, gnistfräsen, formar metall med elektroder hos Pantograph Precision, Slough. Chefen var Latimer Hadleigh, kallad ’Lat.’ En dag sa jag till honom, ”Kan jag köpa lite av detta?” Jag betalade för materialet och gjorde ett set darts till Lat: darts 3/8th volfram 5/16th mässing (26grm).
[Den legendariske] Tom Barrett [bild nedan till höger när han använder sina signaturdarts från Unicorn, mässing, fjäderflight, före volfram cirka 1973] brukade ha ett set av ren volfram; så hårt och tog evigheter att tillverka eller sälja. Med tillsats av koppar kunde man bearbeta det lika lätt som mässing. Volfram ensam är sprött. Med koppar är det mer bearbetningsbart men självklart var volframs densitet fördelen.
Hos Lat Hadleigh i London använde jag en gnistfräs och elektroder med ett material som heter Elkanite [Vilket är ett kopparvolfram-material] Elkanite var skört/mjukt men jag/vi tillsatte koppar till det och det gjorde det hårdare.
Jag gjorde det första setet kopparvolfram-dartpilar omkring 1968. Jag tog med dem till min lokala pub och spelade med dem och det blev ”galet”; alla ville ha ett set. Ingen hade gjort kopparvolfram-dartpilar före mig. Hela mitt lokala dartlag hade dem och sedan började folk knacka på dörren och en av dem var Tom Pope.
Tom hade haft svårt att hitta honom.
”Tom och jag gick in till en patentombud i Slough. Han rullade dartpilen fram och tillbaka och sa ”Det är bara en dart.” Om vi hade gått till London kanske saker hade varit så mycket annorlunda.
Jag hade startat upp i mitt garage och anställt fem kvinnor som gjorde polyesterflights och glasfiberaxlar… korsade och packade… vek dem och packade… samtidigt som jag arbetade med ett annat företag för att göra en specialmaskin (en sekund per flight x fem maskiner).
“Hancock’s i London [Mill Street] var den första grossisten vi sålde våra produkter till [runt 1971/1972]. Hancock’s sa att de gillade det och ville ha leverans varannan vecka. Allt du gör. De sa ‘Vi tar allt.’ De ville ha exklusivitet. Jag sa till dem ‘Vi kan göra mycket mer än ni tar,’ och två veckor senare fick vi återbeställningar. Det gick åt skogen.”
Vid den tiden, även om han arbetade som gnistskärare, hade Ben tillgång till en svarv där han tillverkade pilarna. Han arbetade med LT Tool (Les Tucket och Brian Layton) och tjänade mycket bra. Ben hade så många beställningar på pilar att han sa att han skulle sluta. Les sa, “Du måste vara jävligt galen. Jag håller ditt jobb öppet i sex veckor.”
Ben gick aldrig tillbaka
“Jag gjorde några pilar åt Tom [Barrett]. Sen kom han tillbaka igen. Sen visade jag honom polyesterflightsen jag pressade för hand. Den ‘standard’ formen var ‘en nummer 2’ också päronform, Rab Smith-form, den stora var en ‘Nummer 5’.
Det gick också åt skogen. Tom och Ben köpte varsin Rolls Royce.
Ben drev också Sloughs dartlag och gick med i London Super League där Ben berättade för mig
“Vi vann det (tror jag) tre gånger. Slag regelbundet Eric Bristows lag. Vårt lag inkluderade Geordie Lee, Tony Johnson, Peter Chapman, Barry Luckham, Alan Glazier, Cyril Hayes och Bill Lennard, Cliff Lazarenko (Big Cliff), Bimbo James, Steve Brown, Ken Brown och Dennis Nutt. Ben sa att Alan Glazier var en av de första som förutsåg att dartspelare skulle bli professionella. Alan målade om mamma och pappas rum i Hillingdon som en tjänst.”
ELKADART sponsrade Peter Chapman (News of the World mästare 1974) och producerade ‘signaturpilar’ för honom. Geordie Lee-pilar tillverkades med ett ‘speciellt grepp, shot blasted.’ Alan Glazier signaturpilar producerades också och toppdartaren Cyril Hayes arbetade för Ben.
Nyligen berättade den tidigare Englandsspelaren Doug McCarthy för mig
“Ben gjorde mitt första set med namngivna pilar. Jag var representant för Bens företag Reading Darts Supplies (bildat för att leverera till pubar/kortspel) andra inkluderade Tony Green (‘Mr Bullseye’) [som hade introducerat Doug för Ben.] Jag minns att jag slog rekord en vecka när jag sålde utrustning för £16k.”
Elkadart sponsrade också stora dartturneringar inklusive Nations Cup (Se till vänster, Ben som delar ut troféer i Nation Triples 1978 till det australiska laget, (från vänster till höger) Ben, Tim Brown, Matt Banovich och Terry O’Dea. Bens stöd för sporten fortsatte ända fram till slutet av 1970-talet.
Vid den tiden ville Tom Pope sälja företaget, så motvilligt gick Ben till slut med på det. Tom kallade sitt nya företag Retriever.
När vi träffades 2014 hade Ben varit pensionerad från dartbranschen länge och drev en fiskodling nära Newbury. Han berättade för mig, ”Fiske har alltid varit en passion; ända sedan jag var pojke…,” men såg ändå kärleksfullt tillbaka på sitt engagemang i dart och ELKADART.
HALVE IT – FEEDBACK
Andrew Bryan skrev till mig sent förra året om spelet Halve It. (Bild, höger © Bill Bell.)
Hej Patrick. Jag är en relativt ny prenumerant och uppskattar dina nyhetsbrev mycket – tack.
Hej Patrick. Jag är en relativt ny prenumerant och uppskattar dina nyhetsbrev mycket – tack.
I Jim Clark Del 2-sektionen i det aktuella numret, [#163 – oktober 2023] nämner James spelet 'Halve it' och antyder att många kanske inte känner till det. Tja, mitt Wanderers-lag i Hornchurch spelar det då och då, mest när vi har en 'ledig kväll' utan ligamatch eller tävling och inte kan stå ut med en vecka utan dart.
Som James säger, bäst med ett stort antal (kanske tio – det är ett bra sätt att få alla att spela samtidigt) där alla lägger 50p i potten som vinnarpris. Reglerna är som han beskriver men i vår version, förutom att ha en lista med nummer att träffa, finns det flera mycket svårare omgångar, som ett specifikt trippel, eller att träffa tre olika färger (svårare än det låter), eller att få mindre än femton poäng med tre olika nummer, och alltid avsluta med bullseye.
Tack Andrew. Jag är säker på att det finns många andra läsare där ute som spelade eller fortfarande spelar Halve It av precis de skäl du nämnde.
NEWS OF THE WORLD – HAROLD BRYAN
Samtidigt som Andrew Bryan skrev till mig om Halve It lade han till:
Anledningen till att jag råkade hitta din webbplats och nyhetsbrev var under en sökning efter information om min farfar Harold Bryan från Banstead, Surrey, som jag tyvärr aldrig träffade men som tydligen var en ganska bra dartspelare – familjehistorien säger till och med att han vann News of the World-trofén!
Jag är ganska säker på att han inte var riktigt så bra, men jag har sökt lite online och vet att det fanns regionala tävlingar i början (det här skulle ha varit någon gång på 1920- eller 1930-talet). Så jag undrade om du känner någon som har tävlingsrekord från den tiden.
Efter en sökning i mitt arkiv svarade jag
När det gäller din farfar, Harold Bryan, har jag inte mycket information om 1920- och 1930-talen kopplat till News of the World. Allt jag kan säga är att turneringen bara var för London-området fram till säsongen 1935/36, sedan ändrades den till London & Home Counties 1936/37 och ändrades igen till London och södra delen 1938/39. De skulle bara ha åren som din farfar kan ha deltagit. Jag har kollat vinnare och tvåor för de åren och tyvärr finns han inte med.
Vad jag kan göra är att göra om din fråga till en kort artikel och publicera den i februari- eller marsnumret.
Jag hittade senare mitt exemplar av London och South of England 1938-39 Finalprogram (se till vänster) men tyvärr nämns inte Harold Bryan. Vinnaren i Surrey Division det året var J. Yarham, som spelade för Elm Tree, Guildford, med P. Weedon från Red Lion, Cheam som förlorande finalist.
Jag är säker på att Harold var en fantastisk dartspelare som spelade i de tidigare omgångarna av turneringen, en framgång som inte formellt erkändes i lokalpressen eller i News of the World vid den tiden. Så, kan DU hjälpa till?
Jag vet att det finns flera läsare som har många fler rekord om News of the World-turneringen än jag har. Så här är utmaningen. Har du några exemplar av London och South of England Area-programmet för 1938-39 och i så fall, nämner de Harold Bryan? Om de gör det, vänligen kontakta mig på patrick.chaplin@btinternet.com.
Låt oss försöka göra Andrews dag.
LUKE mot LUKE – FEEDBACK FRÅN #166
Jag antar att det inte var någon överraskning för någon att jag ägnade så mycket av januariutgåvan av Darts History åt framväxten av Luke Littler som en ny dartstjärna på grund av hur han spelade och nästan vann PDC World Darts Championship vid 16 års ålder.
Självklart är det viktigt att komma ihåg att han inte vann titeln; den gick förstås till världsettan Luke Humphries.
Vanliga Mick Simpson sa
God morgon Patrick. Som vanligt en fantastisk läsning. Jag tycker att Luke Littler är en fantastisk, mycket naturlig spelare med en lysande framtid, men jag tror det gäller så länge media lämnar honom ifred. Dessutom, när han börjar dricka ordentligt kan det också påverka honom. Jag ser fram emot att följa honom länge om han håller huvudet på rätt plats. Jag tror han kommer göra stora saker. Jag satsade personligen på Luke Humphries att vinna VM, så jag var mycket nöjd med honom.
Brian H. skrev
Återigen, tack för ännu en fantastisk läsning och utmärkt sammanfattning av Luke mot Luke-världsmästerskapet.
Jag ville personligen att Humphries skulle vinna för att sätta pricken över i:et på en fantastisk säsong för honom, men jag skulle inte ha varit avundsjuk på Littler som tog titeln (vilket det såg ut som ett tag) eftersom han verkade vara en sansad, mycket sportslig kille.
Den extra medieuppmärksamheten var ett tveeggat svärd: bra publicitet, men irriterande när folk kommenterar som verkligen inte har någon kunskap eller verkligt intresse för spelet eller verkar använda det offentliga intresset för sina egna syften. Jag tänker på personer som Rishi Sunak som lägger in sina två ören. Kanske är jag för cynisk!
Hur som helst, ser fram emot del 2 av tidiga dart-sändningar & Elkadart-historien. Skål.
[As you will have already seen, the Elkadart story is featured in this issue but, apologies again to Brian (and others) that, ‘Darts broadcasts – TV’ has been delayed again and WILL appear in the March edition.]
Tack till alla läsare som påpekade att jag gjorde några fel i min Luke v Luke rapport förra månaden angående den nya världsmästarens efternamn. Jag förvirrade definitivt Dartoid som skrev
Hej Patrick. FANTASTISK artikel om Lukes! Jag är förbryllad, verkligen. Vilket är rätt: Humphries eller Humphreys? När jag redigerar för Howie Reed "rättar" jag alltid hans användning av Humphreys till Humphries. Men fan, du stavar båda sätten! Mitt huvud är nu mos! (Det har det länge varit men nu är det ännu mosigare!) Paul.
Självklart är det Humphries.
Sedan skrev Ross Hampton, General Manager för Dart Players Middle East FZ LLC
Fantastiskt nummer som alltid. Sida 3 stycke 6, är det inte Matt Campbell?
Verkligen. Ross var den första och enda läsaren som upptäckte att det skulle stå Campbell inte Hamilton. (Var ‘Hamilton’ kom ifrån kommer förbli en gåta för mig.)
Allt är nu rättat. Jag har ändrat nummer #166 så om någon vill ha den reviderade versionen, hör av dig.
Mitt tack till min vän Chris M. för att han skickade denna teckning (till höger) av mig som blivit skickad till skamvrån. (© 2010 Chris Murray)
Regelbunden bidragsgivare, Bill Bell, sa
Hej Pat. Fantastisk DH. Lysande artikel om PDC World Championship. Du måste ha njutit av det eftersom du normalt inte gör ett så stort reportage om det. Det var dock riktigt bra.
Som du vet, satsade jag på Littler till 66/1 men jag hade alltid en känsla av att Humphries skulle vinna, eftersom han hade några skrämmande stunder och gradvis blev bättre och bättre.
Mick Browne kommenterade
Din artikel var helt rätt ...med Cool Hand var det bara en tidsfråga. Tidiga löften, kamp med 'ångest'...men efter att ha pratat med honom och sett hans omedelbara stödnätverk... Nummer Ett var alltid en verklig möjlighet.
Jag har följt honom ett tag och träffat honom vid några tillfällen. En riktigt trevlig ung man. Att hantera 'target på ryggen' är något han kommer att klara. Jag ska träffa honom på en utställning i Stevenage så jag ser verkligen fram emot att gratulera honom personligen.
(Bild visar Mick med ‘Cool Hand’ vid Jocky Wilson Memorial-turneringen i december förra året. © Mick Browne.)
Mick tillade
Littler, OM han sköts rätt, kommer att vinna sin beskärda del och jag önskar honom fortsatt framgång
DART I MELLANÖSTERN
När jag skrev tidigare delade Ross Hampton, från Dart Players Middle East FZ LLC, nyheten att
Dart växer fortfarande i Mellanöstern. Vi hade nyligen PDC Asia tour 1-3 som blev en stor framgång. Jag var i Bahrain för PDC World Series som var ett fantastiskt evenemang och det var otroligt att se en live nine-darter från Luke Littler. Dessutom hade de en arabisk turnering veckan efter, organiserad av chefen för den egyptiska dartförbundet, som också togs emot väl.
Fortsätt med det fantastiska arbetet. Det tas emot mycket väl
