Paul Nicholson har börjat göra en fantastisk comeback sedan han återhämtade sig från skada och återfick sitt Tour Card 2017. Den tidigare PDC major-vinnaren njöt av en resa till semifinalen i Gibraltar Darts Trophy tidigare i år och fortsätter att förbättra sitt spel.
Vi pratade med ”The Asset” för att gräva lite djupare i hans återuppståndelse och hur han har anpassat sig till sina nya pilar.
Säsongens höjdpunkt i PDC närmar sig, hur tycker du att säsongen har gått hittills?
Jag är väldigt nöjd med hur det här året har gått. Jag har lagt in smart träning i år och överarbetade inte. Jag har haft handledsproblem de senaste säsongerna, och med det i åtanke har jag konsekvent använt mitt nya grepp på pilen och tränat därefter.
Har du satt några mål för resten av 2018?
Det enda målet jag hade för den här säsongen var att behålla mitt tourkort, så att jag slapp gå igenom Q-School igen. Jag var beredd att lägga av om jag inte behöll kortet, men det ser mycket troligt ut att jag kommer spela igen 2019.
Utöver det fanns det saker jag ville göra, men nuförtiden fokuserar jag i korta perioder och tittar inte för långt fram om jag kan undvika det.
Det var fantastiskt att se din resa till semifinalen i Gibraltar Darts Trophy i juni, där du slog Dave Chisnall, Gerwyn Price och Joe Cullen på vägen. Hur kändes den resan?
Det kändes nästan overkligt. Jag hade lite tur när jag slog Joe och Gezzy, men jag kände att jag spelade bra mot Dave och mot Adrian i semifinalen. Det var bara skönt att vara med i hetluften och ge mig själv bevis på att jag fortfarande är tillräckligt bra för att tävla. Jag lämnade den tävlingen med ett stort leende, och det är det jag kommer minnas mest.
Har du gjort några förändringar i din träningsrutin på sistone?
Ärligt talat, inte direkt. Jag har gjort samma saker i åratal, men på sistone har det tillkommit en stor grej, och det är att spela cricket. Efter att ha testat soft tip-pilar i slutet av 2017 lärde Adrian Gray mig hur man spelar cricket, och jag kände direkt hur mycket det kan hjälpa ditt spel och din fokus under match.
Är det någon skillnad i hur du förbereder dig inför turneringar?
Jag är inte lika intensiv som jag var förr, men jag tror det är erfarenhet som spelar in. Men jag tror att intensiteten kan komma tillbaka om och när jag står på min favoritstage igen. Jag gillar att vara ensam några minuter innan en match börjar, därför ser du mig alltid med musik i öronen fram till spelet startar.
Har du gjort några fysiska hälsorelaterade eller livsstilsförändringar för att förbättra ditt spel?
På grund av skador i nacke, axel och kasthandled har jag varit tvungen att göra förändringar. Jag brukade älska högintensiv träning för att hålla mig i form, men det har jag fått lägga åt sidan nu, och nuförtiden handlar det om yoga som är bra för att förebygga skador och utmärkt för mitt sinne.
Jag tror att när man blir äldre måste man anpassa sig på den här sidan och hålla en viss nivå av kondition, annars är man inte i rätt form för långa evenemang.
Jag är också en ivrig golfare, och promenaderna där är fantastiska för mig.
Har du ändrat något i ditt mentala förhållningssätt till spelet?
Det skulle jag inte säga. Jag har alltid sökt orsakerna bakom min vilja att vara annorlunda och min drivkraft att lyckas, men jag tror att jag har lugnat ner mig lite på scenen de senaste åren. Men jag känner att det finns något inom mig som skriker efter att komma ut igen. Vad det är vet jag inte än.
Tidigare kallades du ”The bad boy of darts”, men på senare år har vi sett dig släppa den etiketten något, var det ett medvetet beslut? Har det hjälpt ditt spel vid oche?
Jag hade egentligen inget val än att lugna ner det lite. Allt jag ville med bilden var att ge lite oförutsägbarhet, lite aggression och lite showmanship för fansen. Jag kände att lite elakhet hjälpte mig i början av min karriär, men det blev snabbt negativt för min mentala hälsa och mitt privatliv. Så med hjälp av DRA och mina vänner och familj har jag försökt gå vidare från det, men innerst inne vet jag att jag fortfarande kan ge en busig hälsning eller två.
Vi har sett en stor förändring i dina senaste pilar, nämligen greppet. Vad letade du efter när du började jobba med våra ingenjörer?
Jag behövde att greppet skulle vara mer konsekvent längs hela pilens längd och fokuserat i mitten av tunnan. Greppet som ingenjörerna rekommenderade var helt rätt. Jag ville ha något aggressivt men inte för aggressivt, och det nuvarande greppmönstret passar mig perfekt.
Du nämnde den stora förändringen i tunnans greppmönster, vad fick dig att välja just detta?
Det är inget skämt när jag säger det här, ingenjören gav mig det här greppmönstret att prova och det har inte ändrats en enda gång sedan dess. Han visste bara vad jag behövde och jag har hållit fast vid det. Om jag skulle säga till honom att jag behöver det här, det här och det här, kan han sätta det på en pil utan att ens se mig. Winmau är så bra.
Har du ändrat ditt grepp på pilen för att anpassa dig till det nya greppet?
Jag har varit tvungen på grund av skada. Jag brukade hålla pilen så att den landade platt, men på grund av handledsproblem har jag gjort en total ”180” och nu får jag dem att gå åt andra hållet. Efter mycket hårt arbete med mitt andra greppsbyte på två säsonger är jag nu väldigt bekväm med det jag gör. Jag har modellerat mitt nya grepp och kast efter Gary Anderson, och det har fungerat mycket bra.
Har din kastteknik förändrats under bytet till dessa nya pilar?
Själva kasttekniken har inte förändrats, men jag känner att min follow through är mycket mer avslappnad och har mindre axelrörelse. Det har hjälpt min poängplockning eftersom jag träffar färre 5:or och efter att ha tittat på statistiken den här säsongen ljuger den inte.
Rytm är alltid en nyckelfaktor när det gäller en spelares kast, har du saktat ner eller ökat din kast-rytm under din comeback?
Jag skulle säga att jag är lite snabbare nu. Det är bara så mitt kast har utvecklats med det nya greppet och jag känner mig bekväm med att kasta lite snabbare. Min inställning till oche är fortfarande mycket noggrann och det har inte förändrats alls.
Du blev förstås PDC Major-vinnare 2010 genom att besegra Mervyn King i Player Championship Finals, med dubbel 8 för 13-11-segern. Hur var det som upplevelse?
Det var fantastiskt. Många frågar mig för mycket om hur det var att slå Phil Taylor den kvällen i semifinalen. Jag idoliserade inte Phil när jag växte upp, men jag beundrade Mervyn och hans spel väldigt mycket, så det faktum att jag kunde ta den titeln från honom och kalla honom vän sedan dess är supertrevligt. När jag ser tillbaka på vilka jag slog för den titeln vet jag att jag förtjänade varenda bit av det.
Jag tror att min rytm är väldigt lik den var då. Jag jobbar hårt med tempot i kastet och har hållit ungefär samma hastighet genom hela min karriär.
Hur skulle du jämföra ditt spel då med hur du kastar nu?
Det är svårt att säga. Jag tror ärligt talat att jag är en bättre poängplockare nu, men baserat på ren självförtroende och naivitet inför press var jag en bättre avslutare då. Jag skulle inte ändra något dock, kanske förutom världscupfinalen och finalen i European Darts Trophy 2013 som jag borde ha vunnit, men sådana saker är en del av resan och min har varit en berg-och-dalbana hittills.
Följ Paul på Twitter: @TheAsset180
